Skyfall – James Bond is back!

Min mor fyllde nyligen år, jag bjöd med henne för att se nya Bond-filmen Skyfall.
Detta är den första Bond-filmen jag sett sen Brosnan la pistolen på hyllan.
Skälet till det är att jag personligen anser att en film utan vare sig Q eller Moneypenny, inte är en Bond-film, dessutom är Craig den första blonda Bond.
I år är det 50 års jubileum för Bond, ”Agent 007 med rätt att döda” hade premiär 5 okt 1962. Så denna ville jag inte missa!



För att återgå till Skyfall, så börjar filmen med Adeles vackra låt Skyfall, här drog jag många paralleller med Tina Turners Goldeneye, då rösterna är snarlika och låten är mystisk och mäktig. http://www.youtube.com/watch?v=q-gLRp5bSpw
Var mycket glad att ha Q tillbaka, dock med relativ low-tech utrustning, men bättre än ingen Q alls förstås =)
Casino-scenen kändes hämtad direkt från Goldeneye, med ny miljö. Spelet mellan Bond & Sévérine liknade spelet mellan Brosnan & Onatopp.
Skurken Silva kunde lika gärna ha spelats av Nicolas Cage, då de båda verkar gilla morbida roller. Sen är de ganska lika i ansiktet tycker jag.
Tyckte första halvan av filmen kändes som vilken action som helst. I domstolsscenen visar Craig att han börjar tänka som Bond, då tog Bond-filmen fart för mig.
Han får också köra den klassiska Bond-bilen Aston Martin, får användning för dess funktioner.
Senare i filmen får vi reda på vad titeln Skyfall har för personlig betydelse för James Bond. Det kan ses som en programförklaring till vem han är, hur han kan vara så kall i alla situationer.
Lite irriterande att de lagt introt ”the gun barrel sequence” med de flyttande cirklarna i slutet av filmen. Den scenen har ju alltid startat tidigare Bond-filmer (utom Quantum of Solace).
Filmen slutar med ett överraskande kärt återseende =)
Var så säkra – James Bond will return!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Besökstoppen